Dumma saker jag gjort nykter

En gång lyssnade jag på Sias låt ”Cheap Thrills” i två dygn i sträck utan några egentliga avbrott. Min flickvän tillika sambo fick en panikattack för att jag inte kunde sluta lyssna på den. Till historien hör att jag givetvis avskyr låten nu. Slutledning: Mitt liv hade varit fullkomligt även utan de där två dygnen.

En gång åt jag 32 ägg i skolmatsalen på Bäckängsgymnasiet. Det var någon form av tävling och jag ställde upp, dumdristig som jag är.

En annan gång, ungefär samtidigt i min karriär, åt jag över 30 clementiner på en svensklektion. Skolan hade just förbjudit förtäring av samtliga livsmedel i klassrummen – utom frukt. På rent jävulskap tänkte jag utnyttja detta kryphål för att störa undervisningen i största möjliga mån. Sagt och gjort, jag tog med mig två gigantiska påsar med clementiner till lektionen och påbörjade ett gigantiskt berg av clementinskal på bänken. Det ska sägas att det här clementinskalsberget var mycket estetiskt tilltalande.

En gång för inte så länge sedan åt jag världens starkaste korv – Harakirikorven i Gamla stan. Efter några tuggor började jag att hicka. Hickan var ohejdbar, ett tecken på att kroppen sa nej även om huvudet sa ja. Fick även andningssvårigheter. När jag hade lagt ifrån mig korven – jag åt kanske nära på hälften – tänkte jag tankar som ”Men det här var väl inte så himla farligt ändå” och ”Okej, det var det”. Det skulle jag inte ha gjort. Det kom mer.

När jag gått hundra meter från korvkiosken började jag yra. Synen blev bokstavligt talat suddig. Benen vek sig under mina sjuttiofem bolivianska kilon och jag var tvungen att sätta mig ner. Från maggropen och uppåt började då en smärta ta vid som jag aldrig har känt tidigare. Jag har aldrig känt att jag velat avsluta mitt liv, men där och då var det just vad jag sa till mina vänner som följt med mig. De stod vid min sida när jag låg på kullerstenarna och spydde. Till och med spyan brändes som färsk chili på den sköraste av tungor.

Det åkte förbi bilar med ungdomar som filmade mig med sina mobiltelefoner. Mitt i allt behövde jag även gå på toa och var då, enligt säkra uppgifter, väldigt nära på att ramla i vattnet på grund av min skakiga hållning. Ja, jag skakade av smärta. Och ja, jag kissade på mina skor men vet ni? Just då var det mitt minsta problem.

The rest is, as they say, history. Sensmoralen av allt detta? Lyssna gärna på Sia, ät hur många ägg och clementiner du vill men smaka aldrig Harakirikorven i Gamla stan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s