Kriminalitet på drömstadiet

När jag känner mig uttråkad brukar jag tänka att det kanske just nu, någonstans i Sverige, sitter en handfull upphetsade män och kvinnor runt ett pianosvart köksbord från IKEA och planerar ett spektakulärt rån. Kanske drömmer de om ett liv där pengar har upphört att vara ett bekymmer. Kanske delar någon i rånarligan ut kartor till de andra i just det här ögonblicket – kartor över en bortglömd värdedepå.

Jag tänker mig att de som sitter runt det där bordet är så upphetsade av stundens allvar, att svetten rinner längs med deras ryggar. Inget får gå snett, tänker de. Allt kan gå snett, tänker de också.

Jag säger inte att jag vill befinna mig i det där rummet med rånare, jag bara säger: det är en fantasi som gör mig mindre uttråkad. Kriminalitet kan väl ändå inte vara straffbart på drömstadiet?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s