Observera del 1

När jag observerar andra, vilket är något jag gör ofta, vill jag inte att det ska märkas. Jag vill helst inte bli observerad tillbaka, helst inte registrerad över huvud taget. Inte för att det skulle göra mig obekväm på något sätt, utan för att det påverkar personen jag vill titta extra på. I samma stund som hon eller han blir medveten – eller påmind – om min existens, blir personen också medveten om sitt eget beteende, och därför feg, feg i största allmänhet, och därmed går något viktigt förlorat i analytiskt hänseende: blicken, hos den som fram till nyss trodde den var osynlig, törs inte mer gå åt något håll, som inte är gängse, törs inte söka någon längre, som den aldrig annars söker, och kroppsspråket, fingrarna, knäna, får med ens något krampaktigt över sig – och jag kan inte längre vara säker på autenticiteten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s