Förändring del 1

Vi växlar några ord om något vi ofta återkommer till. Det kvittar vad, men jag tror det gällde hennes jobb. Plötsligt säger hon något som överraskar mig, som jag tycker går stick i stäv med hennes person, men låter inte förvånad själv, och blinkar till när hon är färdig, som en signal.

Och blinkningen – avsiktlig eller inte – markerar ändå något: här slutar en berättelse om mig, men här börjar också en ny. Varje blinkning, tänker jag vidare, har faktiskt potentialen att bli en historia om förvandling: den äger subversiv potential.

Och det kommer för mig: förändring pågår hela tiden. Allt flyter, så är det.

Och vad som kan tyckas som en förändring på ytan, en knappt märkbar skiftning i ögonens uttryck, hos någon man älskar och därför tror sig känna på djupet – alltid och i alla lägen tror sig känna – rör sig inte sällan om en förändring av mer genomgripande karaktär. Man är bara allt för ouppmärksam för att se det, fånga upp det. Man är för mycket uppe i sig själv, tror jag. Och något som kunde bli, blir inte.

”Träd rycks upp med rötterna”, diktade Gustaf Fröding i ”Om hösten” från 1951. Oupphörligen pågår detta: ett gigantiskt förändringsarbete, under huden.

Jag betraktar henne från sidan. Hon ser tankfull ut, allt blev stilla, och jag undrar vad som kommer sedan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s