Dagboksblad

Säg vad du tänker på.

Belgisk choklad och något osympatiskt om han på jobbet.

Ska vi öppna fönstret? 

Fiskmåsar i följe. Skrikandes, dykandes.

Ett ständigt liv där ute.

Och djupt inom en ett osynligt väsen som hungrar och längtar.

Ibland är det inte möjligt att att säga rakt ut vad man tänker på.

Inte för att det skulle vara hemligt eller så.

Utan för att det är så svårt att lyssna.

Det går år och dagar.

Jag känner djupt inom mig.

En stad, tung som ett hav.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: